För några dagar sen dimpade ett mejl ner i inkorgen. ”Brev från Förvaltningsrätten i Falun i 58-22”, det kanske det borde göras oftare i det här landet om vi ska ha vår demokrati. Låt oss gå tillbaka till den 13 december på Lindberghallen i Djurås. Det var kommunfullmäktige, faktiskt det första jag närvarat fysiskt på, ett annat såg jag på distans och skrev artiklar om. Tjafs och käbbel kanske man brukar säga om politiker, vem ska man tro egentligen. Fredrik Jarl på sin höga häst, dumförklarar de andra som inte läst handlingarna, kanske stämmer det. Medan de andra fördömer att de inte blivit informerade och menar att de inte hinner med att läsa allt på fritiden, de är ju fritidspolitiker. Sånt händer förmodligen hela tiden och var inte det som störde mig här. Det var något annat, som kanske också händer hela tiden, förhoppningsvis inte, då bådar det illa för demokratin.
Det hela handlade om investeringsbudgeten för Gagnefs Teknik AB, det kommunala bolaget som äger återvinningscentralerna (ÅVC). Den mest livade debatten under dagen med många inlägg om hur man skulle satsa på att bygga ut återvinningscentralen i Dala-Floda, detta stod majoriteten bakom. Däremot ställde merparten av oppositionen sig tveksam till att det var tillräckligt utrett, om nu så vore fallet eller inte tänker inte jag avgöra. En ny bättre ÅVC i Floda för all del men då ska det ske ärligt och öppet. Vad som hände sen var rätt förjäkligt, kommunfullmäktige hade aldrig antalen att neka budgeten men om en tredjedel av ledamöterna begär återremiss räcker det till en så kallad minoritetsåterremiss, något som finns där för demokratins skull. Hade rösterna räckt till en sådan? Det fick vi aldrig veta och därför fick jag tillbaka ett svar från Förvaltningsrätten.
Kommunfullmäktiges ordförande tyckte sig höra att någon begärde omröstning men avfärdade detta med motiveringen att det lät som någon uppmanade någon annan att begära omröstning. Krångligt må jag tycka, finns det något tvivel ska man väl ändå rösta? Nej, omröstning nekades och budgeten godkändes. Slut på berättelsen? Lite sur och chockad över den låga nivå som fullmäktige nu uppvisat låg tanken i bakhuvudet, det där ska överklagas. Först efter nyår skickade jag in den, för normalt brukar protokollet dröja nästan en månad, tydligen till jul var de klara redan på en vecka och det hade jag missat. Men överklagan är inne, kommer rättvisa skipas, kommer omröstning hållas, kommer man undan med i min mening fula knep för att tvinga igenom sin vilja? Jag har inga höga förhoppningar men vi får se. Man behöver ju inte göra det lätt för dem i alla fall. För så som de gjort urholkar man demokratin och tror sig kunna skita i minoriteter.